Det var en gång ett löv

Idag var vi ute i trädgården en liten stund. Matilda lekte med farmor och Gustaf satt i vagnen. Sedan rullade vi in vagnen i hallen.

Gustaf satt och lekte i sitt gym.Plötsligt låter det som att han harklar sig. Jag tittar till honom och torkar av lite kräk på tröjan. Fräscht.

Sedan ser jag något mörkt i munnen. Ett björklöv! Stort som en enkrona.

Eftersom jag dammsög precis innan vi gick ut måste det ha kommit in med vagnen. Så härligt med ett löv från i höstas som legat och gottat sig under snön bland larver och annat skräp. Det var det lövet min älskade son stoppade i munnen i tron om att det var något gott.

Undrar om han lärt sig något av detta?