måndag 6 september 2010
Gustafs miner
Det första leendet på bild. Ett svagt, men det var i alla fall där och jag var så lycklig!
Sen tröttnade han på det och visade det väldigt tydligt.
Spenderade istället en stund med att vifta på näsborrarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar