Dags för avslutning på dansen för Matildas del. Det innebar att vi föräldrar fick sitta med inne i danssalen, istället för att sitta i caféet utanför. Dags för upprop.
Det blev en hel del "snurra runt och titta på mamma" istället för fokus på vad dansfröken sa och gjorde. Som alla dansfröknar var hon sträng och sa att alla måste lyssna. Till och med föräldrarna sträckte lite extra på ryggen.
Matilda fick visa upp sin "vicka på rumpan-dans" som hon gjorde med bravur.
De var grodor och älgar och blommor och ja, jag vet inte allt de härmade i sina danssteg.
Lite löpning, hand i hand med Estelle. Hade inte hon varit med på dansen hade nog Matilda vägrat att gå fler gånger än hon faktiskt gjorde. "Men, Estelle är på dansen, då kan du ju gå" är ett väl använt argument denna våren. Har funkat alla gånger utom en.
Estelle och Matilda. Två ärtiga och tuffa tjejer som pladdrar på, skrattar och busar för jämnan. I danssalen påverkade de varandra starkt. Blev den ena ledsen och gick till mamma, då gjorde den andra exakt likadant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar